I mitt liv finns

Äntligen är den här, våren! Helgens aktivitet gick ut på att städa upp efter vinters franfart. Jag lämnade kvar allt utblommat och visset i höstas. Det skyddar rötterna mot vintern och nya små skott framåt våren,  så ta inte bort det. Å andra sidan ser det verkligen ut som om någon släppt en bomb på tomten (inte han med skägg alltså...). Men det här är roligt och anledningen till att jag står ut med vintern.           Så på med finbrallorna och fram med handskarna, kavla upp ärmarna och sätt i gång!       Flaggstångskullen var verkligen inte vacker (första bilden). Jag slarvade med gräsklippningen där förra sommaren och hösten så den såg ut som en oklippt ungdom. Det gjorde ju inte saken bättre att den lilla rackarns sorken och hans familj (och hela släkten tror jag) hade grävt gångar, byggt små mysiga vrår och förmodligen haft det riktigt trevligt där under snön.....   ...

Det ena projektet gjorde ett annat möjligt. Eller rättare sagt, man ska ta vara på det man har. Recycling med ett modernare ord! Maken tyckte att våran uppfart var för liten och behövde göras större, när vi nu ändå skulle fixa till kanten. Eller var det bara en ursäkt......? (i vänstra kanten på bilden nedan, fast där är det grannen som får leka lite.)! Ca en meter in på gräsmattan grävde maken ur. Stenbumlingarna kommer från baksidan av huset. Nästan klart! Önskan var egentligen en stenmur med några rader sten på varandra, men i tid insåg vi att bara detta var nog. Vi var tillräckligt fundersamma över detta tilltag och undrade efter ett tag om vi var riktigt kloka. De stora stenarna i början väger inte fjäder direkt. Det var med nöd och näppe som den lilla grävmaskinen orkade lyfta och baxa. Några veckor senare ser det ut så här! Tanken var från början att sätta ölandstok längs med hela muren, men efter två snörika vintrar insåg vi att den token skulle ...