Fortsätt till huvudinnehåll

Werner på Operabaren


Vackert, eller hur!
Det är bra att lyfta blicken ibland, för det kan vara mycket vackert som vi missar om vi bara tittar rakt fram eller ner i marken....
Det här är alltså taket inne på Operabaren. Jag hade ju en myshelg med mina systrar helgen som var och bl a så blev vi bjudna på lunch på Operabaren av ena svågern!

När min pappa levde brukade han och svågern, en gång per år, besöka Operabaren för en lunch. Jag har för mig att min man hann vara med en gång på en sån lunch.

Det är en fantastisk miljö, trevlig och artig personal, bra servis och framför allt otroligt god mat! Atmosfären är lugn och fridfull med värme och en liten lyxig känsla, just med tanke på den gamla, fina interiören som går i en "blandning av jugend och engelsk herrklubb" som det står på hemsidan, Operabaren.

Werner Vögeli var kökschef här, eller snarare för Operakällaren där Operabaren ingår, från 1961 och ett antal år framåt.
För er som inte så där direkt kopplar vem Werner Vögeli var så är det han som är förlagan, eller inspirationen snarare, till Sven Mellander och Åke Catos Werner unt Werner. Se ett litet smakprov här:
Werner unt Werner i matrutan

I alla fall. När vi satt oss vid vårt lilla mysiga bord i den här härliga miljön kommer servitören in med en flaska champagne, tre glas och en hälsning från svågern (som ju inte var med). Mums! 
Och det här kan jag säga: man är dum (eller nja, man gör ju som man vill självklart, men ändå...) om man inte beställer RÅBIFF här. Bland det godaste jag vet! 
Till denna råbiff kom också tjocka, krispiga pommes frites. Och en lättöl så klart!


Få se nu, vi fick med tre av de fem sinnena under denna lunch: smak, syn och hörsel.

Ja, det var dagens första fröjd!
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Min pappa - en superhjälte!

 Glas-smycke Av Susanne Folin Min pappa är en hjälte! En riktig superhjälte faktiskt. Jag ska berätta varför......och det här är en lång historia, i princip hans egna ord, med lite korrigering av mig. Orkar du inte läsa allt, så scrolla åtminstone ner till näst sista stycket.  Den första januari 1966 kom pappa som nybliven underläkare till Röntgenavdelningen vid Gävle Lasarett för att påbörja ett treårsförordnande. Under 1969 hade Gävleborgs Läns Landsting, på förfrågan av Socialstyrelsen, erbjudit sig att genomföra en s.k. allmän hälsokontroll. Projektet kallades X69 och innefattade blodkemi, urinprover, EKG, lungröntgen m.m. Urvalsunderlaget var män och kvinnor över 35 år i Heliga Trefaldighets församling i Gävle, cirka 25 000 personer. Under våren beslöts också, på förslag av en läkare vid Karolinska Sjukhusets röntgenavdelning, att haka på ett försök med bröstcancerscreening med värmekamera som metod. Ungefär 10 000 kvinnor skulle undersökas. Metoden kunde emellertid inte...
13 kommentarer
Läs mer

Fel zon, fel blomma, fel info, fel Odla.nu, fel fel fel!

Jag känner mig så lurad och besviken! Så här ska det se! Bild hämtad från nätet. Förra sommaren köpte jag tre stycken stjärnjasmin som skulle klä in min altan, klättra uppför stolparna och bara välla över taket. Så såg det ut på bilden i alla fall. Nu har det visat sig att denna växt som mest klarar zon 1, vilket är längst, längst ner i Skåne. I Uppsala har vi zon 4. Det som gör mig putt är att det inte fanns någon zonangivelse på odla.nu, så jag tänkte inte så mycket på det. Det är ju annars det första jag kollar när jag ska handla växter, i alla fall på nätet där shopen servar hela landet. Så här ser det ut med mina stjärnjasminer. Bilden är visserligen från den 20 april, men jag kan lova att det inte hänt så mycket mer än så med dem. De är nästan lika stora nu, 2½ månad senare efter mycket gödning, vattning och ett skyddat varmt ställe. Så här ser det ut i verkligenheten..... Växterna är inte vinterhärdiga så de står bäst i kruka och tas in...
En kommentar
Läs mer

Ny dyna till stolen!

Att klura ut nya användningsområden är kul!  Våra köksstolar fick ny klädsel för inte jättelänge sen, men med en make som ofta går omkring i arbetsbyxor med både målarfärg och sågspån på så blir slitaget väldigt........stort!  Själva dynan är en vanlig enkel löstagbar skiva med skumgummi ovanpå.  Enkelt att bara häfta fast tyget, men så ska det ju hålla ett tag också.  Då dök idén med trasmattan upp. En trasmatta tål att slitas på, det vet ju alla. Så varför inte klä stolsdynan med trasmatta också?  Här har jag tagit (eller köpt faktiskt...) en matta från IKEA, TÅNUM 90x60 cm för 59:-. Jag får ut två stolar på en matta. Eftersom mattan är tjock går det inte att trä runt den på baksidan och häfta fast så jag klippte ut formen av stolsdynan från ett gammalt lakan med 7 cm mån runt om. Därefter nålade jag formen av dynan på mattan och sydde runt om hela innan jag klippte (så att det inte skulle fransa upp sig helt). Sen sydde jag på mattbiten på l...
3 kommentarer
Läs mer