När barnen är på väg........

Pang! Det slog ner som en blixt från klar himmel. 

Insatt belopp, kronor: 1050. Antal: ETT!

Ett barn, alltså. Hur gick det här till?

Hur blev mina små så stora? Och när hände det?

Plötsligt har jag, enligt myndigheterna, bara ett barn!

Vart tog alla åren vägen och hur kunde det gå så fort? De var ju små, spralliga busungar här om dagen och nu är de på väg bort, ut, iväg. På jobb, resor, äventyr, egen lägenhet.

Inte var det så länge sen jag satt där i soffan med en liten gosig unge vid bröstet? Små fötter, vakna nätter, första smakportionen, böjveckseksem, barnvagnspromenader, gunga i lekparken.

Var det så länge sen storebror släppte ner bilnycklarna i gatubrunnen på Räkgränd i Viksjö? Eller som jag somnade på golvet i deras rum när jag låtsassov för att "smitta" av mig på de två små ekorrpigga killarna som inte ville somna.

Hur kan jag inte glömma Skärpningsprotokollet som jag upprättade för att få dem att vilja göra som jag sa istället för tvärt emot. En grön bock för om de gjort vad de skulle, en röd när de varit olydiga. Efter 10 gröna bockar väntade en liten belöning t ex bio. Och tvärtom, efter 10 röda bockar....... ajabaja! 
Vi bodde i Ör i Sundbyberg vid detta tillfälle och i området låg ett Plaskis, alltså en plaskdamm dit man kunde gå och svalka sig varma sommardagar. Pojkarna ÄLSKADE det. Sommaren hade inte ens börjat, jag vet inte vad som tagit dem i besittning, men de drog raskt på sig 10 röda bockar var och sen blev det inget plaskis på hela sommaren. Benhård mamma som senare har levt med dåligt samvete över att jag var SÅ grym.

Eller den gången jag och min närmaste vän Gunilla, hade varit ute och paddlat en helg och jag kom hem med solsting och mådde riktigt dåligt. Det var sista helgen på semestern och pojkarna, som då var 5½ och 7 år gamla, skulle komma hem från sin pappa efter att ha varit borta i 3 veckor. Och där låg jag! Ont i huvudet, illamående och inte alls i form.
Vad tror ni de gör? Hämtar vatten, lägger på mig en filt och pysslar om mig! Mina finaste!

Det har varit ett gott liv! Mycket slit och tandagnissel, men mina fina pojkar är de bästa! De har verkligen gjort mitt liv blommande och gör det fortfarande.

Jag känner tillit och lugn att de fixar livet med bravur! 

Flyg mina små ungar! Flyg ut till livet!